Dag 61, Är hemma igen
Christopher har haft en bättre natt, han har forfarande smärtor men inte lika länge och lika ofta. Är äntligen hemma igen, trots att vi bara legat en natt känns det faktiskt som en hel vecka. Det är svårt att beskriva hur det känns att hela tiden vara på sjukhus och träffa sjuksköterskor, läkare mm. Man blir så trött på vården och all behandling kring hans sjukdom. Jag hatar denna sjukdom. Den är hemsk. Jag vill att min son ska få ett frisk liv och en frihet från denna sjukdom.
Idag träffade jag en annan mamma som jag träffade då Christopher var sjuk första gången. Hon förlorade sin son i en hjärntumör för ca ett år sedan. Jag fick rysningar i hela kroppen. Sorgen i hennes ögon sa det mesta. Det är hemskt, kan det finnas värre…KramT
april 28th, 2010 at 16:36
Vad skönt att ni fått komma hem igen. Kram till er alla.
Dagmamman Eva.
april 28th, 2010 at 19:55
Kram tänker på er:)