Archive for september, 2010

Torsdag 30/9

torsdag, september 30th, 2010

Christopher mår ganska bra, är lite förkyld, men det är alla andra också. I tisdags var vi på sjukhuset och tog en massa prover  och sedan fick han T-lymfocyter från donatorn intravenöst. Självklart blev det en tung dag, eftersom han nu inte har några slangar så måste man sätta en kanyl i armen.  Vi var tvunga att hålla fast honom inte så kul. Men den dagen hade också ett slut, tack och lov. Proverna såg fina ut från i tisdags.

Jag har nu bokat en resa till Västindien( Aruba). Vi längtar efter paradiset och hoppas att vi kommer iväg. Läkarna tycker att vi kan åka om han mår bra. Slutet av november bär det av. Håller tummarna.

William och Alexander är trötta och längtar efter bad, sol och bara va. Dom vet om att vi ska åka, men bara om Christopher mår bra.

Kram T

Tisdag 21/9

tisdag, september 21st, 2010

Christopher mår helt ok. Han är glad och njuter av livet. Christophers benmärgsprov ser bra ut, tack och lov. I benmärgen ser man att han har friska celler. Blodprovet visar också att det ser bra ut. Vi får hoppas att det fortsätter så här. Vi tar en dag i taget.

Hösten har kommit för att stanna. Vi hoppas på att kunna dra iväg någonstans i Europa och ha en skön semester. Vi väntar på att hans hål på bröstet ska växa ihop efter hans slangar.

Nästa vecka är det dax igen för läkarbesök och provtagning.

William och Alex mår bra så länge Christopher mår bra. Men vi behöver verkligen komma iväg.

Onsdag 15/9

onsdag, september 15th, 2010

Christopher mår bra, hoppas jag. I måndags var vi på sjukhuset hela dagen på sex-månads kontrollen. Det var blodprover och en massa besök hos diverse läkare. En riktig jobbig dag. Christopher blev helt slut och talade om för mig att ”mamma jag orkar inte mer”. Jag förstår honom verkligen, nu får det räcka. Hur mycket ska en liten människa behöva gå igenom??

Igår åkte vi tillbaks till sjukhuset för att söva Christopher eftersom han skulle bli av med sina slangar(CVK´n) och göra ett benmärgsprov. Vi åkte in till sjukhuset tidigt och sövningnen blev sent på em. Han fick fasta väldigt många timmar. Det är jobbigt att vara hungrig i ca ett helt dygn utan mat.  Så när han vaknade efter alla ingrepp blev han förbannad och halvgalen. Sköterskan försökte lugna honom med morfin och ännu mer morfin. Men jag talade om för henne att det  inte kommer att funka. Utan det  Christopher behöver är lugn och ro och mat. Så jag tog upp han i min famn och gick tillbaks till avdelning utan deras tillåtelse, satte honom i sängen och gav han en macka. Efter mackan blev han lugn och glad. Det var en hemsk dag igår. Christopher talade om för hela personalen nere på operation att dom alla var töntar och att dom skulle lämna honom i fred.

Nu får vi vänta ca en vecka på alla prover och jag hoppas verkligen att resultatet ska vara positivt. Jag ber…

Kram T

Tisdag 7/9

tisdag, september 7th, 2010

Christopher mår bra. Är lite uttråkad, vill leka med andra barn. Vilket jag förstår, därför åker vi till dagmamman och hälsar på. Men denna vecka så mår hon inte så bra. Så då är vi hemma och försöker att pyssla och se på film. Igår hade han en kompis här hela dagen. Det tyckte han var jättekul.

Idag gick vi förbi hans gamla dagis. Jag tyckte så synd om honom när han tittade på alla andra barn som lekte i det fria. Så mycket tid som sjukdomen tagit av hans liv. 

 Det börjar bli tråkigt och jobbigt att vara hemma. Känner mig värdelös, försöker att springa mycket. Att springa ger mig energi och endorfiner.

Är nervös för nästa vecka. Hoppas att allt går bra…

Kram T

Torsdag 2/9

torsdag, september 2nd, 2010

Christopher mår bra. Igår var vi på sjukhuset för en extra kontroll eftersom hans prover var lite avvikande i förra veckan. Tack och lov så såg värdena bättre ut. Det går upp och det går ned med hans blodprover. Varje gång så stannar hjärtat och man blir väldigt stressade och nervös eftersom det handlar faktiskt om ett liv, mitt barns liv.

Den 14/9  ska Christopher sövas för att ta ett benmärgsprov och eventuellt tar man bort hans slangar (CVK´n). Det har nu gått sex månader efter transplantationen. Det skulle vara väldigt skönt för honom att slippa ha dom på bröstet.

Så nästa vecka så slipper vi åka till sjukhuset om inget annat inträffar.

Hösten har kommit och tiden den springer iväg, vilket vi tycker är skönt. Vi försöker att fånga dagarna så gott det går. Men man tänker mkt på det som hänt oss.

Paul har börjat att arbeta och det är bra. Jag får vänta ett tag tills Christopher har återhämtat sig.

Kram T


Skapa din egna professionella hemsida med inbyggd blogg på N.nu